Everyday life.
Efter att ha varit utan telefon nu sen i fredags har jag insett att jag är skadligt beroende av den lilla phonen. Speciellt här i USA. Min värdmamma sa även hon att hon tyckte det var jobbigt att inte kunna smsa mig under dagarna.. Vilket vi gör ofta. Så tack och lov är mobil-Julia tillbaka. Yeeees.
Nu till helgen väntas halloween, min värdfamilj ska ha halloweenfest/bday party för min värdpappas mamma, så det ska bli riktigt kul. Ska jobba lite på lördag innan festen så mina värdföräldrar kan fixa iordning vilket betyder att jag börjar 12 på fredag och jobbar tills 5. Gött!
Och föressten så städade jag mitt rum idag. Det behövdes. Tack och lov har jag inte kommit till en städ-freaks-familj. Skulle aldrig passa in i en sån familj. Men mitt rum brukar ju se ut som en katastrof ibland, det måste jag erkänna.. Så idag tog jag tag i städningen. Det slog mig då att jag har så otroligt mycket minnen i detta rum. Det känns konstigt att tänka att om några månader så kommer detta inte längre vara mitt rum längre, jag kommer alltid se det som mitt såklart, men det kommer bo en annan människa här som kommer ta hand om mina barn.. Detta kommer inte längre vara ens vardag längre. Ida, jag, Frida och alla andra underbara människor här.. Det kommer vara över. Det känns konstigt, väldigt konstigt. Detta är ju mitt liv just nu.
Jag älskar USA och jag älskar min värdfamilj och speciellt mina värdbarn så otroligt mycket. De kommer alltid vara mig väldigt nära hjärtat. Mina fina, fina barn ♥
Julia hjärta Starbucks
Nu till helgen väntas halloween, min värdfamilj ska ha halloweenfest/bday party för min värdpappas mamma, så det ska bli riktigt kul. Ska jobba lite på lördag innan festen så mina värdföräldrar kan fixa iordning vilket betyder att jag börjar 12 på fredag och jobbar tills 5. Gött!
Och föressten så städade jag mitt rum idag. Det behövdes. Tack och lov har jag inte kommit till en städ-freaks-familj. Skulle aldrig passa in i en sån familj. Men mitt rum brukar ju se ut som en katastrof ibland, det måste jag erkänna.. Så idag tog jag tag i städningen. Det slog mig då att jag har så otroligt mycket minnen i detta rum. Det känns konstigt att tänka att om några månader så kommer detta inte längre vara mitt rum längre, jag kommer alltid se det som mitt såklart, men det kommer bo en annan människa här som kommer ta hand om mina barn.. Detta kommer inte längre vara ens vardag längre. Ida, jag, Frida och alla andra underbara människor här.. Det kommer vara över. Det känns konstigt, väldigt konstigt. Detta är ju mitt liv just nu.
Jag älskar USA och jag älskar min värdfamilj och speciellt mina värdbarn så otroligt mycket. De kommer alltid vara mig väldigt nära hjärtat. Mina fina, fina barn ♥
Julia hjärta Starbucks
Kommentarer
Postat av: inga-lill Nylén
Min fina Julia, du har ett rum på staketgatan också som tur är.
Postat av: Anonym
Måste bara säga att du är sjukt snygg i nya frisyren!!! Och jag gillar din blogg dööömycket :))
Postat av: Alice
Har du bestämt dig för att inte förlänga?
Man får se det som att det är starten på nåt nytt, inte slutet =)
Trackback
